På riksdagsläktaren

Marianne Lydén recenserar rollspelet på den politiska scenen
Header

Enligt Soinis noter

01.09.2012 07.00 | Skriven av Marianne Lydén i Okategoriserade - (Kommentarer inaktiverade för Enligt Soinis noter)

När riksdagen nästa vecka inleder höstsessionen innebär det samtidigt att de folkvalda lägger sig i startgroparna inför kommunalvalet.

Trots att fullmäktigeförsamlingarna beslutar om lokala frågor vill medborgarna prata rikspolitik när de träffar den egna riksdagsledamoten ute på valfältet. Då berättar man givetvis hellre vad man sagt och gjort i riksdagen än om den egna frånvarostatistiken i fullmäktigearbetet. Toppolitikernas uppgift är ju som känt att samlar röster för sitt parti, inte att vara arbetsmyra i den lokala fullmäktigeförsamlingen. Timo Soini räknar till exempel med att han i kommunalvalet 2008 drog in fyra andra i Esbofullmäktiges sannfinländska grupp. I fullmäktigearbetet har han sedan hållit ytterst låg profil.

Bäst är det förstås om man ute på valfältet kan berätta att man i riksdagen jobbat hårt för frågor som är viktiga i kommunerna. Tillfälle till det här ges när riksdagen tar itu med de två interpellationer som oppositionen redan aviserat. Centern tänker interpellera om äldreomsorgslagen och Sannfinländarna om kommunreformen.

Eurokrisen är i högsta grad en rikspolitisk fråga, däremot inte alls en kris som löses i fullmäktigeförsamlingarna. Ändå är det klart att eurokrisen blir ett viktigt tema i kommunalvalet. Den blir det eftersom medborgarna vill prata om EU-stödpaketen och också för att Timo Soini gör sitt yttersta för saken. Var han än rör sig kör han med en något uppdaterad EU-retorik från riksdagsvalkampanjen 2011 och en aningen mer uppdaterad dylik från kampanjen inför Europaparlamentsvalet 2009.

Frestelsen kan bli övermäktig för dem som ordnar partiledardebatter inför kommunalvalet att ägna mycket tid åt åsiktsutbyte om eurokrisen. Det skulle bidra till att diskussionen inför valet går enligt Soinis noter.

Också inför riksdagsvalet gick diskussionen enligt Soinis noter. Sambandet mellan det och valresultatet är uppenbart.

För regeringspartierna är upplägget minst sagt besvärligt. När det kärva ekonomiska läget nu konkretiserats i nedskärningar och skattehöjningar i statsbudgeten blir stödpaketen allt svårare att motivera.

Därför togs pukorna och trumpeterna fram när beslut om äldreomsorgslagen skulle fattas. Lösningsmodellerna var visserligen olika men i den diskussionen kunde ju alla parter framstå som de äldres bästa vän som en gång för alla skulle lösa de svåra problemen i äldrevården.

Att Samlingspartiet gick segrande ur armbrytningen om äldreomsorgen behöver i och för sig inte vara en seger ute på valfältet. De andra kan nu gå ut och säga att de ville ge de äldre mer, fler vårdare bland annat.

, ,

Farligt spel

18.08.2012 07.00 | Skriven av Marianne Lydén i Okategoriserade - (en kommentar)

I brist på bättre har tvisten om äldreomsorgslagen fått oanade proportioner.

SDP och Samlingspartiet beskyller varandra för politiskt spel med de äldre som spelbrickor.

Oppositionen hakar på och beskyller regeringspartierna för politiskt spel med de äldre som spelbrickor.

Möjligtvis beskyller också de två oppositionspartierna varandra för politiskt spel med de äldre som spelbrickor

När statsminister Jyrki Katainen (Saml) oroad över att hans parti hamnat i underkant i tvisten försökt lugna stämningarna med att den inte handlar om världens viktigaste sak har han beskyllts för att förringa missförhållandena i äldrevården.

I går lyckades utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) rikta fokus på en helt annan fråga, en som Katainen anser höra till de verkligt viktiga.

Tuomiojas uttalanden om eurokrisen i brittiska Daily Telegraph under rubriken ”Finland förbereder för euroområdets sammanbrott” fick utrikeshandels- och Europaminister Alexander Stubb (Saml) att sätta morgonkaffet i vrångstrupen och bedyra att Tuomioja inte uttrycker regeringens officiella åsikt.

För de finländska medierna förklarade Tuomioja att han visserligen inte är nöjd med rubriken i Daily Telegraph, men att han annars står för sina åsikter och att en öppen diskussion behövs. Dessutom hade han ju bara svarat på de frågor som ställdes. Det är ett argument som politiker ofta använder när det blir uppståndelse kring något de sagt.

Tuomioja sade i intervjun att eurozonens sammanbrott inte är det alternativ han önskar. Det alternativ vill inte heller de andra regeringspartierna ha och det är också svårt att se hur det inte skulle vara hela regeringens åsikt att det finns orsak att förbereda sig för alla eventualiteter i eurokrisen.

Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) har ju sagt att regeringen förbereder sig för alla alternativ och Jyrki Katainen har talat om att läget är farligt nära totalkatastrof och att Finland i likhet med andra länder gör ”fantasiövningar”.

– Om där står ett bord (läs en risk för att eurozonen spricker som varje ansvarsfull regering måste beakta), ska man då låta bli att säga att det står där, undrade Tuomioja på gårdagens finländska presskonferens.

Svaret kan vara ja. Om bordet står där det står så är det ju en så självklar sak att det faktiskt inte behöver sägas. Om man ändå gör det så tydligt som Tuomioja vill man av någon anledning betona saken.

,