På riksdagsläktaren

Marianne Lydén recenserar rollspelet på den politiska scenen
Header

Hört i spårvagnen

17.03.2012 06:10 | Skriven av Marianne Lydén i Okategoriserade

En kväll när jag åkte spårvagn hem underhölls jag och mina medpassagerare av några kraftigt överförfriskade unga män. Den högljudda diskussionen var kryddad med kraftord och böljade kring ishockey, hur många glas en man behöver för att komma i form, vad allt lustigt en man kan göra när han riktigt är i form och vilka yttre företräden en kvinna bör ha.

– ****, jag ska bli pappa, brölade en av de unga männen plötsligt.

En lång tystnad följde.

****, min flickvän är på smällen, förtydligade han för säkerhets skull.

Diskussionen tog en helt ny vändning. Den blivande pappan konstaterade att det ska bli fantastiskt att bilda familj och att han minsann tänkte se till att barnet får en lycklig uppväxt. Kamraterna hejade på och gav goda råd om hur en bra pappa bör bete sig.

Ingen av den oroade sig för hur det ska gå för hemvårdsstödet. Ingen gladdes heller åt att en av dem gjort sitt för att minska det så kallade hållbarhetsunderskottet.

En förkortning av utbetalningen av hemvårdsstödet finns på nedskärningslistan när ministrarna nästa torsdag försöker hitta metoder för att komma åt hållbarhetsunderskottet. Lämpligt inför de här förhandlingarna om budgetramarna debatterar riksdagen Centerns interpellation. Med interpellationen vill Centern visa på det förkastliga i att skära ned just i hemvårdsstödet.

Hemvårdsstödet är ett av Centerns käraste skötebarn. Partiet var den pådrivande kraften när lagen om hemvårdsstöd kom till. Året var 1985 och dragkampen mellan Socialdemokraterna och Centern om hur välfärden ska fördelas hade pågått i decennier.

SDP drev på inkomstrelaterade bidrag medan Centern ville ha lika stora bidrag åt alla. SDP ville utveckla arbetspensionssystemet medan Centern föredrog satsningar på folkpensionssystemet. SDP ville satsa på kommunala daghem medan Centern ansåg att barnen ska skötas hemma. En stor del av det gamla Agrarförbundets anhängare var ju lantbrukare utan löneinkomster och jobbet fanns hemma.

De gamla skyttegravarna finns fortfarande kvar även om lantbrukarna blivit färre och Samlingspartiet marscherat till makten.

Och i spårvagnarna i Helsingfors sitter fortfarande väldigt få som röstar på Centern.

fDela tTweeta

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.