Oppositionen har som på beställning fått två tunga vapen i kommunalvalet.

I debatten om försvarsreformen bortser många från att syftet är att försöka rädda försvarsförmågan när pengarna tryter, inte att upprätthålla sysselsättningen i regionerna. Att uttala oro för jobben och infrastrukturen i en region som mister sin garnison är ett betydligt konkretare tillhygge i valkampanjen än att analysera abstrakta säkerhetshot.
Sannfinländarna har valt att skjuta skarpt mot försvarsreformen. I sin interpellation vill partiet bevara alla truppförband, också det svenskspråkiga, förutsatt att det flyttar från Dragsvik.

Centern koncentrerar sig på att försöka torpedera kommunreformen.  Centern interpellerar om regeringens förslag,  som ”orsakat kaos ute i kommunerna och äventyrar kommuninvånarnas tillgång till service”.
Centerns val av vapen är föga förvånande. Missnöjet över den nya kommunkartan, där antalet kommuner minskats till 70, är utbrett och oron över konsekvenserna påtaglig. Men framför allt hotar kommunsammanslagningarna Centerns maktpositioner och rimmar illa med partiets decentraliseringsideologi.
Enligt partiordförande och  ex-kommunminister Mari Kiviniemi har den blåröda ideologin färgat regeringens planer på storkommuner.
– Det handlar om en ideologisk vilja att centralisera makten dels till huvudstaden och dels till färre regionala centralorter, sa Kiviniemi när interpellationen presenterades.
Partiets andra ex-kommunminister Tapani Tölli menar att ett syfte med reformen är att komma åt landskapen. Det är nära på helgerån för Centern, som i decennier målmedvetet har arbetat för att stärka landskapens ställning.
– Samlingspartiet har rent ut sagt att landskapsnivån borde avskaffas, förklarade han förnärmat.
Dragkampen om kommunerna och de landskapsförbund de bildar handlar om makt. Centern styr enväldigt i de flesta landsortskommuner i det finska Finland. Landskapsförbunden har varit ett sätt för Centern att öka inflytandet i städerna, där Samlingspartiet ofta är starkast. Hur inflytandet kan användas såg vi i dragkampen om landskapets orientering. Då ansåg Centern att Karelbys åsikt vägde lätt eftersom de små centerstyrda kommunerna hade rätt.
Går allt enligt regeringens planer faller det minsta landskapet först. Mellersta Österbotten, som skapades under Esko Ahos (C) regering, kan ju inte finnas kvar när alla landskapets kommuner ska gå samman till en storkommun.
Då måste den nya storkommunen söka sig ett nytt landskap och sår som knappt helats rivs upp igen.